Sydsvenskans reportage idag skildrar arkitekt och formgivare Jonas Lindvalls motto ”Mångfald framför enfald” http://sydsvenskan.se/bostad/nybyggt/article412820/Mer-Miami-an-skansk-lera.html
Personligen tycker jag att även landsbygden måste gå framåt med modern arkitekter för moderna människor. Förr bodde man i låga hus och i lera för man hade inte råd till något annat. Alla har väl läst om Lort-Sverige, en uppmärksammad serie radioreportage år 1938 av ”Lubbe” Nordström, som skildrade den dåliga hygienen i stora delar av Sverige och den symboliserar inget annat än fattighet, där människor inte hade något annat val.
Jag tycker det är spännande med blandad arkitektur, men själv väljer jag en modern villa om jag får välja; inte gruppbebyggelse (alla hus likadana).
För någon vecka sedan kunde man lästa ett härligt uttalande i Sydsvenskan från en mäklare i Höllviken; att idag vill man bygga modernt utan några träd på tomten, men däremot vill man att grannen skall behålla alla sina träd; hela naturen på sin tomt. Människan är komplicerad, å ena sidan, å andra sidan, man vill ha det gamla kvar, men man vill inte själv bo i det gamla.
Ibland kan jag också känna som Johan Lindvall, att det är svårt att se och samtidigt framhäva det som andra människor inte ser i form och kulörer som tilltalar och som kanske inte ens tilltalar dem, just då. Jag som förespråkar mycket metaller kan ibland läsa att t ex metaller skulle vara stelt som i en operationssal, medan de flesta tycker att det är helt underbart vackert.
Det är viktigt att vi som formgivare är ödmjuka och får lov att presentera andra val, kanske kan vi då få mer val och människor sugna på vackrare tak, vackrare fasader.